Tritla från Stenstuge
född 2002 e.
Gustur frá Stykkishólmi u.
Dyngja frá
Sólheimatungu
Foto Ingrid Wahlén
När det blev dags att fundera på att skaffa en "arvtagare"
till min nuvarande ridhäst ville jag gärna ha ett sto för att i framtiden
ha möjligheten att kanske kunna ha ett eget föl. Att det blev just Tritla
var väl mer eller mindre en slump, men hon var bara så oemotståndligt söt.
Tritla är född 2002 och e: Gustur frá Stykkishólmi & U:
Dyngja frá Sólheimatungu. Hon är fux, ca 130-135 cm i mankhöjd och
femgångare (om man ska räkna med grisepassen!). Hon är matglad vilket syns
på hennes midjemått! Det som dock troligen kommer att bli ett problem är
att hitta en sadel då hon har VÄLDIGT & kort svängd rygg. Ridningen
hittills har skett i barbackasadel.
Tritla en mycket nyfiken och kavat häst. Hon går inte
omvägar kring nya saker - hon går rätt på! Hon är nästan alltid den som
kommer fram först i hagen och undrar om inte hon ska få hänga med ut.
Att ha henne med som handhäst eller lastning på transport är inte
heller något problem.
Hon är VÄLDIGT försiktig med främmande personer vid
första mötet - fråga domare Nina på avelsvisningen, veterinär Stina då
vi skulle vaccinera..... Den enda som hon har accepterat och som nästan
får göra vad han vill med henne (förutom vi i familjen) är hovslagare
"Stenis".
Hon har under de år vi haft henne varit ganska "bitchig"
mot de övriga hästarna i hagen -framför allt har hon bossat runt med
russet Jackie f -85 & Auður f -00. Finns det flera hötappar att välja på
så ska hon alltid ta den som Jackie står vid.
Under denna sommar har vi (=mina döttrar Tove 14år & Emma
18år) börjat rida henne så smått. Enligt döttrarna så är hon stabil att
rida och inte så vinglig som unghästar brukar vara. Inridningen har gått
över förväntan även om de ännu inte ställt några direkta krav på henne mer
än att hon ska stå stilla då man sitter upp och stanna då man ber henne.
Hon verkar vara framåt och håller ett bra tempo ända tills konditionen
tryter. Gångartsmässigt, så blandar hon och ger - ibland blir det alla
gångarter samtidigt. Hon är självständig och finner sig lugnt i att
emellanåt hamna på efterkälken då de andra hästarna går iväg.
Vi får se vad det blir av henne i framtiden - Vi har bara
börjat!!!
Glanna från Stenstuge född 2005 e.
Gustur frá
Stykkishólmi u. Korpa från Stenstuge
Foto Maria Smedberg
Glanna från Stenstuge
Glanna är född i september 2005,
är svart utan tecken med mycket tjock, kraftig man och svans. Är efter
mitt sto Korpa från Stenstuge som köptes dräktig med Gustur.
Glanna är en MYCKET orädd tjej ( ibland lite väl…)men mycket lätt hanterad
och lättlastad. Kommer fram i hagen när man ropar på henne och det går att
klämma och känna på henne hur mycket man vill. Går både att promenera med
henne och binda upp henne. Går bra att avverka och att avmaska är en
baggis. Grimman kryper hon i av sig själv kan man säga. Hon visar alla
gångarter i hagen och är troligtvis femgångare. Fortsätter hon att vara så
här snäll och orädd blir hon troligtvis en underbar ridhäst! Och vacker!
MvH Maria Smedberg
Korpa från Stenstuge
född 1988 e. Svartur frå Frövik u.
Lukka frá
Kambakoti
Foto Maria Smedberg
Korpa från
Stenstuge
Jag köpte Korpa februari 2005 och
hon var då dräktig med Gustur och fick sedan i september stofölet Glanna
som jag ännu har kvar.
Korpa är en helt otroligt orädd häst! Hon är super snäll ibland dock en
aning respekt lös men vill aldrig illa, älskar att komma ut ur hagen och
göra något.
Korpa är född 1988 och är en svart, normalstor islänning med mycket
kraftig man och svans.
Mycket vilja i den här hästen, hon älskar att springa fort i alla
gångarter och hon är femgångare. Gångarterna är bekväma och mjuka
allihop, och de går lätt att rida barbacka.
Hon är supermysig och man kan lätt ta med sig henne överallt för hon
tycker allt är kul och är så orädd, vi red i somras på uppdrag inom
islandshästklubben Austur på strandpromenaden och genom Almedalen sen
inför ringmuren för att ha barnridning, hon var kolugn och brydde inte
sig ett dugg!!
Korpa har 10 stycken avkommor efter sig från Stenstuge, Frekja, Brana,
Náttfaradis, Mósi, Mökkvi, Menja, Teitur, Krummi, Fála och Glanna.
Korpa ÄLSKAR mat och är tyvärr fångbenägen. Mycket lättlastad.
Mvh Maria Smedberg
Galsi från Stenstuge
född 2001 e.
Gustur frá Stykkishólmi u.
Mist frá Hvoli
Foto Maria Smedberg
Galsi
från Stenstuge
Galsi är född 2001 och var den
första Stenstugeuppfödningen jag köpte.
Första gången jag var och såg på honom gick han inte fram till mig
förens efter en lång stund, sen gick han snabbt iväg igen men trots
detta fastande jag för honom på något sätt och vis, han var stor och
välutvecklad (hade haft varmblod innan så det var skönt att inte
höjdskillnaden blev för stor).
Galsi var 3 år sommaren 2004 när jag köpte honom. Han var då väldigt
lugn och medgörlig, och envis vilket visade sig vid första lastningen
som tog 3,5 timme!
Jag har ridit in Galsi själv och har inga tidigare erfarenheter att rida
in en häst från grunden men det gick jätte bra och lugnt till allting.
Galsi är intryckt mellan ögonen efter en skada vid 6 månaders ålder, men
detta har aldrig haft någon betydelse.
I dag är han en positiv, superlugn och lagom framåt kille med en skritt
och trav som mer liknar en ”större” hästras gångarter, alla är de mycket
behagliga! Han har fått igång tölten och väljer den jättegärna! Galoppen
är mycket bekväm!
Han är MYCKET lyhörd och lyssnar på minsta lilla kommando. Galsi är ca
145 cm i mankhöjd och har en rätt kort grovt byggd kropp, ännu inga
tillstymmelser till fång eller sommareksem.
Han kan ofta ha jätte svårt att förstå nya träningsuppgifter, och han
tycker det är jätte jobbigt, ( har hänt att han stegrar sig) men när han
väl förstår dom så är han jätte duktig och gör dom gärna!
Sammanfattningsvis är han en rolig, stabil (och envis) häst, underbar
att hålla på med och man kan verkligen inte tro att han bara är 5 år!!!
(nu går han även frivilligt på transporten efter många timmars
träning..)
MvH Maria Smedberg
Júpiter från Wänedal
född 1993 e. Gustur frá Stykkishólmi u. Dögg frá Hóli
ägare Petra
Júpiter
från Wänedal Jag var inne på er hemsida o såg att ni sökte efter
avkommor till Gustur, jag
hade en valack efter honom som tyvärr inte längre finns i
jordelivet, men jag
vill gärna berätta om honom ändå min underbara Jupiter.
Hans mamma var Dögg fra Hóli.
Júpiter från Wänedal föddes 93, jag köpte honom av Barbro,
Otto bäckström
efter det att jag o en vän varit o hälsat på hos fam. Bäckström
vintern 02.
Jupiter var egentligen Ottos häst men då vi var o hälsade på fick
jag äran
att rida denna trevliga häst det sa klick mellan oss meddetsamma
och Jupiter
gick som en klocka, jag har nog aldrig ridit en underbarare häst!
När jag efter endast 1 gång ridit Juppe(kallade honom det)och kom
ut i hagen
bland en massa andra hästar skulle hämta honom dag 2, kommer hästen
och möter
mig! Han går ifrån sin flock för att möta mig!!!
Den hästen var bara så mycket min. Barbro tyckte att Juppe gick
bättre för
mig än för Otto, jag är inget proffs men vi 2 det bara stämde.
Jag erbjöds att köpa honom och åkte därifrån med myror i skallen,
jag hade ju
inga pengar till en häst , hade ju redan 1 vuxen valack och 1
unghäst hemma.
Då kom Barbro med förslaget att vi kunde ju byta unghäst+pengar mot
Juppe,
det förslaget kunde jag inte säga nej till, jag bara älskade Juppe.
Juppe var lite otränad o tjock när jag köpte honom så jag började
skritta
honom men jag tyckte inte att hans kondition blev bättre
allteftersom vi
skrittade på utan tvärtom. Så vi åkte till vet. då konstaterades
luftrörsproblem och erlichios. Juppe behandlades för detta och så
fick jag
börja om att träna upp honom.
Jag upplevde när jag red Juppe att han var VÄLDIGT känslig för om
man
ändrade sitsen och att han liksom knuffade över sadel o ryttare
till höger
sida. Jag tog ut en equiterapeut och Juppe hade en starkare vä.sida
samt
några låsningar detta rättades till men problemet försvann inte och
jag
försökte att träna Juppe så han skulle bli liksidig.
En dag skadar Juppe sitt framben ett litet sår på hö fram där han
får
lymfangit och blir jättehalt,
det blir vet. igen och de hittar en gaffelbandsskada som de inte
tror kommer
att bli bra. Juppe ställs av i 9 månader och blir bra, gissa om jag
var glad.
Men lyckan varar inte länge för när jag efter att ha skrittat honom
i 6
veckor börjar trava, tölta så smått växlar han hela tiden och är
väldigt
ojämn, åker iväg igen, då är det en kotledsinflammation DÅ börjar
jag fatta!
gaffelband, kotled bägge hö.fram-det kommer bakifrån.
Detta säger jag till vet. de tycker att det vet väl inte jag och
börjar
tjata om rätt sadel osv.....
Efter mycket gråt och tandgnissel vid ännu ett vet. besök där de
tror att
han har spatt och röntgar hela bakbenet visar det sig att en sena
i knäet
är helt avsliten och att en bit av benet är bortslitet, de vet inte
hur länge
det har varit så. Han blev utdömd.
Jag tog med mig Juppe hem för ingen av mina hästar lämnas på
djurklinik för
att avlivas, de ska sluta sina dagar där de är trygga här hos mej.
Det är de
värda.
Det tog mig väldigt hårt att gå vidare utan Juppe, han var en liten
kille i
en mans kropp lite osäker men gjorde alltid sitt bästa, han var en
riktig
enmanshäst, han släppte inte gärna upp någon annan på ryggen. Hans
tölt o trav
var fantastisk (emellanåt)
Han hade en sten i hagen där han alltid ställde upp frambenen och
med sin
ljusa man liknade han lejonkungen. Där stod han för att kolla
läget.
Han var den vackraste fux med ljus man och svans och en underbar
vän, han är
oändligt saknad av mig.
Mvh.Petra
Fála från Stenstuge född 2004
e. Gustur frá Stykkishólmi u.
Korpa från Stenstuge
ägare Gun Holmberg, Gotland
Fála, foto ?
Fála från Stenstuge Då
kan jag berätta hur det kom sig att jag åkte ut till dig för att
titta på Krummi, såg honom på din hemsida och tänkte
att han var lagom i ålder och en valack ville jag ha. När vi kom ut
i hagen så tittade jag naturligtvis mest på Krummi men han var
ganska ointresserad av mig men en som kom fram och puffade på mig
var ju Fála, men jag ville ha en valack så jag brydde mig inte så
mycket om henne. Medan vi stod där och pratade så ville Fála hela
tiden vara med och lyssna och visa att hon var den finaste hästen i
hagen. Jag sa att nu får jag
åka hem och prata med Stig om ett sto som bara var ett år och höra
vad han tyckte.Det blev naturligtvis så
att vi ville ha Fála och en mer lättsam häst och nyfiken positiv
glad och samtidigt lugn och behärskad individ vet jag inte om det
finns fler av.Jag har börjat tömköra
henne och jag tar henne i transporten och åker på nya äventyr och
vi ser oss omkring och upplever naturen tillsammans.I vinter skall hon få en
vilopaus för det är ju jobbigt med en tjock päls och vädret är inte
alltid det bästa.Men jag längtar redan
till våren då hon förhoppningsvis skall kunna dra en liten vagn med
mig sittande i.
Ny rapport
den 13 februari 2008
Som du säkert förstår är jag
jättenöjd med Fàla hon är bara helt underbar.
Idag var vi ute på tur, då sadlar jag bägge hästarna (Bràdur o
Fàla)Sen tar vi oss upp i skogen efter en stunds ridning på B så
byter jag och sitter upp på Fàla en kort stund sen tillbaka på
Bràdur igen och hem. Har ju marktränat henne mycket och även kört
henne som du vet, skickar med en bild på oss m vagnen, är nu med på
en tömkörning/körkurs för Marie Ågren i Sjonhems ridhus.
Du kanske tycker att jag är för ambitiös med träning men jag ser
alltid till att hon är med mig i alla övningar och pausar ofta och
vilar emellan, alla hästar är olika och jag har ju 4 st här hemma
som jag tränar på olika sätt. Hennes hovar är fina och Ronny som
verkar henne är nöjd.
Vill du ha in detta på din hemsida så vore det kul
MVH Gun Holmberg och Fála från Stenstuge
Silfurgeisli från Stenstuge
född 2004 e. Askur frá Hofstaðaseli u.
Raun från Smärslid
ägare Maria Sällberg, Skåne
Silfurgeisli, foto Maria Sällberg
Silfurgeisli från
Stenstuge Ett litet brunt ansikte med bläs
fick mig att surfa in på Cillas hemsida. Det var inte alls
meningen att jag skulle köpa häst vid detta
tillfälle. Men jag kunde helt enkelt inte motstå denna lille krabat som
dessutom är son till en av mina
favorithingstar (Askur frá Hofstadaseli)
Så det blev en trevlig resa till Gotland.
Silfurgeisli stack ut ur mängden, inte bara på grund av sin färg
(silverbrunskäck) utan också för hans
svävande trav som han fortfarande gärna visar upp. Nu, drygt två år
senare,
dansar han runt i hagen och livar upp
vardagen för sin matte. Han har humor, är tillgiven och vacker. Framtiden
får
visa vad det blir av denna häst. Han är sin
vikt värd i guld för mig.
Start | Hingsten | Avelsston | Till Salu | Fölbilder | Ridhästarna | Gästbok | Ägarnas berättelser | Fotogalleri | Hästar att minnas | Upplevelser | Länkar